Demokratiskolan
Demokratiskolan är en del av arbetet för social hållbarhet i Nyköping för att öka medvetenheten om demokratiska rättigheter och skyldigheter bland invånarna. Målet är att du ska känna att du kan påverka din omvärld och förstå hur du kan göra det.
Demokratiskolan är till för dig som vill lära dig mer om hur demokratin fungerar i vardagen och vilka praktiska processer som styr vårt samhälle. Klicka på ett ämne nedan för att lära dig mer.
Det finns många möjligheter att påverka kommunala processer och beslut.
Lämna en synpunkt
Vi tar vi tacksamt emot förslag, beröm och klagomål.
Delta i dialoger
Delta i medborgardialoger för större stadsbyggnadsprojekt.
Delta i samråd
Samråd med berörda är en del i varje stadsbyggnadsprojekt.
Kontakta din politiker
Kontaktuppgifter till alla förtroendevalda politiker finns i vårt förtroendemannaregister.
Engagera dig politiskt
Gå med i ett lokalt politiskt parti.
Allmänhetens frågestund
Ställ frågor till politikerna vid kommunfullmäktiges sammanträden.
Delta på nämndsammanträden
Vård- och omsorgsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämndens sammanträden är öppna för allmänheten.
Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i svenska kommuner. Fullmäktiges ledamöter väljs var fjärde år genom kommunalval.
Budget och skatt
Kommunfullmäktiges uppgifter inkluderar att fatta beslut om kommunens budget, skattesats.
Nämder och styrelser
Kommunfullmäktige ansvarar också för att utse ledamöter till kommunens nämnder och styrelser.
Kommunstyrelsen har en central roll i kommunens styrning och ansvarar för flera viktiga uppgifter.
Leda och samordna
Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter.
Ekonomisk förvaltning
De ansvarar för kommunens ekonomiska förvaltning, inklusive budget och uppföljning.
Uppsikt
Kommunstyrelsen har uppsikt över övriga nämnder och kommunala bolag för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt kommunens mål och riktlinjer.
Strategisk utveckling
De arbetar med strategiska utvecklingsfrågor som påverkar kommunens framtid och ekonomiska ställning.
Beredning och yttranden
Kommunstyrelsen bereder ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige och yttrar sig i viktiga frågor.
Kommunala nämnder har flera viktiga uppgifter inom kommunen.
Ansvara för löpande verksamhet
De hanterar den dagliga driften och förvaltningen inom sina respektive områden.
Förbereda ärenden
Nämnderna förbereder ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige.
Genomföra beslut
Nämnderna ansvarar också för att genomföra de beslut som fattas av kommunfullmäktige.
Medias roll i ett demokratiskt samhälle är att informera allmänheten, granska makthavare och främja en öppen och fri debatt.
Granskning och transparens
Medierna fungerar som en vakthund som granskar makthavare och avslöjar missförhållanden och korruption. Detta bidrar till att hålla politiker och andra makthavare ansvariga för sina handlingar.
Utbildning och upplysning
Genom att rapportera om aktuella händelser och förklara komplexa frågor hjälper medierna medborgarna att förstå vad som händer i samhället och världen.
Skydd av yttrandefriheten
Fria medier garanterar att människor kan uttrycka sina åsikter utan rädsla för censur eller repressalier. Detta är en grundläggande princip i en demokrati.
Främjande av valdeltagande
Genom att informera om politiska frågor och valprocesser bidrar medierna till att öka medborgarnas politiska medvetenhet och deltagande i val.
Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip i svensk rätt som innebär att allmänheten och massmedierna har rätt till insyn i statens, kommunernas och regionernas verksamhet.
Allmänna handlingar
Allmänna handlingar är till exempel brev, beslut, avtal, resultat av undersökningar, styrdokument och protokoll och dessa är oftast offentliga vilket innebär att du som medborgare har rätt att läsa dessa.
Rätten till anonymitet
Du får vara anonym enligt lag och behöver inte tala om vem du är när du begär ut allmänna handlingar. Du behöver inte heller berätta varför du vill ta del av handlingarna.
Meddelarfrihet är en svensk juridisk rättighet som tillåter individer att lämna uppgifter till media för publicering utan att riskera straff eller efterforskning.
Öppenhet och transparens
Meddelarfriheten gör det möjligt för anställda att rapportera missförhållanden och oegentligheter inom offentliga verksamheter. Detta bidrar till att säkerställa att myndigheter och offentliga organ agerar i enlighet med lagar och regler.
Skydd mot repressalier
Meddelarfriheten skyddar anställda från att bli straffade eller utsatta för negativa konsekvenser när de avslöjar information till medier. Detta skapar en trygg miljö där anställda vågar rapportera problem.
Främjar ansvarstagande
Genom att möjliggöra för anställda att avslöja missförhållanden, främjar meddelarfriheten ett större ansvarstagande inom offentliga verksamheter. Det bidrar till att upprätthålla förtroendet för offentliga institutioner.
Stärker demokratin
Meddelarfriheten är en viktig del av yttrandefriheten och bidrar till en levande och fungerande demokrati. Den säkerställer att medborgarna får tillgång till viktig information och kan hålla makthavare ansvariga.
Klarspråk innebär att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Förståelse och tillgänglighet
Klarspråk innebär att myndigheter använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Detta gör att medborgarna lättare kan förstå informationen och fatta välgrundade beslut.
Effektivitet och rättssäkerhet
När myndigheter kommunicerar tydligt minskar risken för missförstånd och felaktiga tolkningar. Detta bidrar till en mer effektiv förvaltning och ökar rättssäkerheten för medborgarna.
Förtroende och delaktighet
Genom att använda klarspråk visar myndigheterna respekt för medborgarna och deras behov. Detta stärker förtroendet för offentliga institutioner och främjar medborgarnas delaktighet i samhället.
Språklagen
(SFS 2009:600) Lagen syftar till att säkerställa att alla medborgare har tillgång till viktig information på ett språk de förstår.
I Sverige röstar medborgarna vart fjärde år för att välja representanter till riksdag, kommunfullmäktige och regionfullmäktige, samt vart femte år till Europaparlamentet. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år har rösträtt i dessa val.
Kommunalval
Kommunalval genomförs vart fjärde år den andra söndagen i september. Vid dessa val röstar medborgarna för att välja representanter till kommunfullmäktige, som är den högsta beslutande församlingen i kommunen. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och är folkbokförda i kommunen har rösträtt, liksom medborgare från EU-länder, Island och Norge samt andra utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i minst tre år.
Regionval
Regionval i Sverige hålls vart fjärde år den andra söndagen i september. Vid dessa val röstar medborgarna för att välja representanter till regionfullmäktige, som är det högsta beslutande organet i regionen. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och är folkbokförda i regionen har rösträtt, liksom medborgare från EU-länder, Island och Norge samt andra utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i minst tre år.
Riksdagsval
Riksdagsval i Sverige hålls vart fjärde år den andra söndagen i september. Vid dessa val röstar svenska medborgare som fyllt 18 år för att välja representanter till riksdagen, som är Sveriges högsta beslutande församling. Valet är proportionellt, vilket innebär att mandaten fördelas mellan partierna i förhållande till hur många röster de fått.
Demokratin i Sverige har en stark grund med väl förankrade fri- och rättigheter, högt valdeltagande och stor tillit till demokratiska institutioner och mellan människor. Men det finns viktiga utmaningar att bemöta.
Hotat demokratiskt samtal
Spridning av desinformation och propaganda påverkar vår demokrati genom att skapa tvivel på ledningen och motsättningar mellan människor. Desinformation ökar ofta vid större händelser som val eller samhällsförändringar. Att omedvetet sprida desinformation är en strategi för att skapa splittring, vilket kan leda till minskat förtroende för samhället och ökade motsättningar.
Hot och hat mot de som uttrycker sina åsikter hotar också det demokratiska samtalet och kan skrämma människor från att utnyttja sin rätt att uttrycka sig eller agera politiskt.
Antidemokratiska krafter
Odemokratiska krafter försöker skapa motsättningar mellan olika grupper i samhället och anser att vissa människor inte ska ha samma rättigheter som andra. Detta står i motsats till demokratins grundprincip om alla människors lika värde och grundläggande fri- och rättigheter.
Ibland konkurrerar olika rättigheter med varandra och dessa intressen måste vägas mot varandra. Odemokratiska aktörer använder dessa debatter för att skapa misstro och splittring, och vissa grupper ser våld som ett medel för att uppnå förändringar i samhället.
Tillbakagång för demokratin globalt
Internationella rapporter visar oroväckande tendenser för demokratin globalt, med ett ökande antal auktoritära ledare. Enligt forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet minskade antalet demokratier i världen under 2020, och endast 14 procent av världens befolkning lever idag i liberala demokratier.