I Sverige röstar medborgarna vart fjärde år för att välja representanter till riksdag, kommunfullmäktige och regionfullmäktige, samt vart femte år till Europaparlamentet. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år har rösträtt i dessa val.

Det svenska valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Det styrs av regeringsformen, som är en av de fyra grundlagarna.

Fria val

Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på och ingen är heller tvungen att rösta.

Hemliga val

Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen har röstat.

Direkta val

Väljarna utser de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige – de är direktvalda av folket.

Kommunalval

Kommunalval genomförs vart fjärde år den andra söndagen i september. Vid dessa val röstar medborgarna för att välja representanter till kommunfullmäktige, som är den högsta beslutande församlingen i kommunen. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och är folkbokförda i kommunen har rösträtt, liksom medborgare från EU-länder, Island och Norge samt andra utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i minst tre år.

Regionval

Regionval i Sverige hålls vart fjärde år den andra söndagen i september. Vid dessa val röstar medborgarna för att välja representanter till regionfullmäktige, som är det högsta beslutande organet i regionen. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och är folkbokförda i regionen har rösträtt, liksom medborgare från EU-länder, Island och Norge samt andra utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i minst tre år.

Riksdagsval

Riksdagsval i Sverige hålls vart fjärde år den andra söndagen i september. Vid dessa val röstar svenska medborgare som fyllt 18 år för att välja representanter till riksdagen, som är Sveriges högsta beslutande församling. Valet är proportionellt, vilket innebär att mandaten fördelas mellan partierna i förhållande till hur många röster de fått.

Folkomröstning

Folkomröstningar i Sverige är vanligtvis rådgivande, men kan vara bindande vid grundlagsändringar om en majoritet röstar emot. Kommunala och regionala folkomröstningar regleras i kommunallagen och kan initieras om minst 10 procent av de röstberättigade i en kommun eller region så vill.

Läs mer om det svenska valsystemet på Val.se

Alla medborgare i Sverige samma grundläggande fri- och rättigheter, oberoende av ålder, kön eller bakgrund. Dessa rättigheter skyddas främst genom regeringsformen, som bland annat fastslår att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde samt för den enskildes frihet och värdighet.

Yttrandefrihet

Frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Informationsfrihet

Frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.

Mötesfrihet

Frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.

Demonstrationsfrihet

Frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats.
Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften.

Religionsfrihet

Frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Medias roll i ett demokratiskt samhälle är att informera allmänheten, granska makthavare och främja en öppen och fri debatt.

Granskning och transparens

Medierna fungerar som en vakthund som granskar makthavare och avslöjar missförhållanden och korruption. Detta bidrar till att hålla politiker och andra makthavare ansvariga för sina handlingar. 

Utbildning och upplysning

Genom att rapportera om aktuella händelser och förklara komplexa frågor hjälper medierna medborgarna att förstå vad som händer i samhället och världen. 

Skydd av yttrandefriheten

Fria medier garanterar att människor kan uttrycka sina åsikter utan rädsla för censur eller repressalier. Detta är en grundläggande princip i en demokrati. 

Främjande av valdeltagande

Genom att informera om politiska frågor och valprocesser bidrar medierna till att öka medborgarnas politiska medvetenhet och deltagande i val. 

Föreningslivet i Sverige är en avgörande pusselbit i civilsamhället.

Demokratisk skolning

Föreningar har spelat en historiskt central roll för demokratiseringen av det svenska samhället. Föreningslivet fungerar nämligen som en skola i demokrati, där medlemmar lär sig att delta i demokratiska processer och fatta beslut enligt demokratiska principer. 

Idag finns det omkring 200 000 ideella föreningar i landet, och majoriteten av svenskarna är medlemmar i minst en förening, oftast flera. Många väljer också att aktivt engagera sig, exempelvis som styrelseledamöter, kassörer, ledare och funktionärer.

I Nyköpings kommun har vi närmare 900 föreningar och 50 000 medlemmar! 

Kommunpolitiker väljs för en mandatperiod i taget och representerar medborgarnas intressen. Tillsammans fattar politikerna beslut om vilken verksamhet och service som kommunen ska erbjuda medborgarna.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i svenska kommuner. Kommunfullmäktiges uppgifter inkluderar att fatta beslut om kommunens budget, skattesats.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har en central roll i kommunens styrning och ansvarar för flera viktiga uppgifter; så som att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter.

Nämder och styrelser

Kommunala nämnder har flera viktiga uppgifter; De hanterar den dagliga driften och förvaltningen inom sina respektive områden. Nämnderna förbereder också ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige, samt ansvarar för att genomföra de beslut som fattas.

Det finns många möjligheter att påverka kommunala processer och beslut.

Lämna en synpunkt

Vi tar vi tacksamt emot förslag, beröm och klagomål.

E-förslag

Ge förslag på nya idéer och rösta på andra inlämnade e-förslag.

Delta i dialoger

Delta i medborgardialoger för större stadsbyggnadsprojekt.

Delta i samråd

Samråd med berörda är en del i varje stadsbyggnadsprojekt.

Kontakta din politiker

Kontaktuppgifter till alla förtroendevalda politiker finns i vårt förtroendemannaregister.

Engagera dig politiskt

Gå med i ett lokalt politiskt parti.

Allmänhetens frågestund

Ställ frågor till politikerna vid kommunfullmäktiges sammanträden.

Delta på nämndsammanträden

Vård- och omsorgsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt Utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationsnämndens sammanträden är öppna för allmänheten.

Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip i svensk rätt som innebär att allmänheten och massmedierna har rätt till insyn i statens, kommunernas och regionernas verksamhet.

Allmänna handlingar

Allmänna handlingar är till exempel brev, beslut, avtal, resultat av undersökningar, styrdokument och protokoll och dessa är oftast offentliga vilket innebär att du som medborgare har rätt att läsa dessa. 

Rätten till anonymitet

Du får vara anonym enligt lag och behöver inte tala om vem du är när du begär ut allmänna handlingar. Du behöver inte heller berätta varför du vill ta del av handlingarna. 

Meddelarfrihet är en svensk juridisk rättighet som tillåter individer att lämna uppgifter till media för publicering utan att riskera straff eller efterforskning.

Öppenhet och transparens

Meddelarfriheten gör det möjligt för anställda att rapportera missförhållanden och oegentligheter inom offentliga verksamheter. Detta bidrar till att säkerställa att myndigheter och offentliga organ agerar i enlighet med lagar och regler. 

Skydd mot repressalier

Meddelarfriheten skyddar anställda från att bli straffade eller utsatta för negativa konsekvenser när de avslöjar information till medier. Detta skapar en trygg miljö där anställda vågar rapportera problem. 

Främjar ansvarstagande

Genom att möjliggöra för anställda att avslöja missförhållanden, främjar meddelarfriheten ett större ansvarstagande inom offentliga verksamheter. Det bidrar till att upprätthålla förtroendet för offentliga institutioner. 

Stärker demokratin

Meddelarfriheten är en viktig del av yttrandefriheten och bidrar till en levande och fungerande demokrati. Den säkerställer att medborgarna får tillgång till viktig information och kan hålla makthavare ansvariga. 

Klarspråk innebär att språket i offentlig verksamheter ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det främjar demokrati och rättssäkerhet.

Förståelse och tillgänglighet

Klarspråk innebär att myndigheter använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Detta gör att medborgarna lättare kan förstå informationen och fatta välgrundade beslut. 

Effektivitet och rättssäkerhet

När myndigheter kommunicerar tydligt minskar risken för missförstånd och felaktiga tolkningar. Detta bidrar till en mer effektiv förvaltning och ökar rättssäkerheten för medborgarna. 

Förtroende och delaktighet

Genom att använda klarspråk visar myndigheterna respekt för medborgarna och deras behov. Detta stärker förtroendet för offentliga institutioner och främjar medborgarnas delaktighet i samhället. 

Språklagen

(SFS 2009:600) Lagen syftar till att säkerställa att alla medborgare har tillgång till viktig information på ett språk de förstår. 

Demokratin i Sverige har en stark grund med väl förankrade fri- och rättigheter, högt valdeltagande och stor tillit till demokratiska institutioner och mellan människor. Men det finns viktiga utmaningar att bemöta. 

Hotat demokratiskt samtal 

Spridning av desinformation och propaganda påverkar vår demokrati genom att skapa tvivel på ledningen och motsättningar mellan människor. Desinformation ökar ofta vid större händelser som val eller samhällsförändringar. Att omedvetet sprida desinformation är en strategi för att skapa splittring, vilket kan leda till minskat förtroende för samhället och ökade motsättningar. 

Hot och hat mot de som uttrycker sina åsikter hotar också det demokratiska samtalet och kan skrämma människor från att utnyttja sin rätt att uttrycka sig eller agera politiskt. 

Antidemokratiska krafter 

Odemokratiska krafter försöker skapa motsättningar mellan olika grupper i samhället och anser att vissa människor inte ska ha samma rättigheter som andra. Detta står i motsats till demokratins grundprincip om alla människors lika värde och grundläggande fri- och rättigheter. 

Ibland konkurrerar olika rättigheter med varandra och dessa intressen måste vägas mot varandra. Odemokratiska aktörer använder dessa debatter för att skapa misstro och splittring, och vissa grupper ser våld som ett medel för att uppnå förändringar i samhället. 

Tillbakagång för demokratin globalt

Internationella rapporter visar oroväckande tendenser för demokratin globalt, med ett ökande antal auktoritära ledare.