“Vårt mål är tydligt: Östersjön ska leva!”
September 2026
På bara tre år har Baltic Waters Fish Laboratory gått från idé till ett unikt fiskforskningslaboratorium i full drift. I Studsvik utanför Nyköping föds små torskyngel upp för att sättas ut i Östersjön, samtidigt som forskare studerar allt från sillens genetik till hur torsken bäst kan få hjälp att återhämta sig.
Konrad Stralka är vd för stiftelsen Baltic Waters, som driver storskaliga miljöprojekt och arbetar för att utveckla och sprida kunskap om Östersjön. Verksamheten finansieras genom donationer från privatpersoner och företag och bedrivs både i egen regi och tillsammans med universitet, organisationer och andra aktörer.
– Vårt mål är tydligt: Östersjön ska leva. Fisken är en markör för hur havet mår, säger Konrad Stralka.
Konrad Stralka är vd för stiftelsen Baltic Waters. Fotograf: Elin Andesson
Från Gotland till Studsvik
Vägen till Studsvik och Nyköping började på Gotland. Där drev Baltic Waters tillsammans med Uppsala universitet ett mindre laboratorium för torsk på forskningsstationen AR, som en följd av torskbeståndets kollaps runt 2019. Orsaken till kollapsen var flera, där de viktigaste var ett långvarigt överfiske och försämrade livsmiljöer för fisken. Frågan blev uppmärksammad både nationellt och internationellt och idag råder strikt förbud av fisket efter torsk i Östersjön.
Gotland i all ära, men där råder dock en rad logistiska utmaningar och när en kollega tipsade om Studsvik väcktes en ny tanke.
– Vid mitt första besök i Nyköping och Studsvik insåg jag snabbt att infrastrukturen var på plats liksom lokaler och ytor som ger oss möjlighet att växa. Nyköping har tåg, flygplats och ligger en timme från Stockholm. Jämfört med våra förutsättningar på Gotland var det en väldigt stor skillnad. Dessutom har vi närheten till andra företag som vill utvecklas vilket är givande på många sätt, inte minst som inspiration.
Inte bara logistiken ger bra förutsättningar. Tvären, havsviken utanför Studsvik, har speciella förutsättningar som passar torsken mycket bra. Viken är djup, den har få in- och utlopp och en låg vattenomsättning, vilket är en perfekt miljö för torskyngel att växa samtidigt som det också är enkelt att följa och mäta effekterna av det som görs.
Arbetet med den nya anläggningen utanför Nyköping började 2023. Sedan dess har Baltic Waters gått från koncept och finansiering till ett färdigt laboratorium med två stora pågående forskningsprojekt, och ett tredje som flyttar in i höst.
Baltic Waters lokaler vid Studsvik. Fotograf: Frida Tornberg
Tusentals små torskar ska ut i havet
I ett av projekten föds torskyngel upp för att sedan sättas ut i Östersjön. Torsk från havet får leka i laboratoriets stora tankar och äggen kläcks och föds upp under kontrollerade förhållanden.
Efter omkring 70 dagar är ynglen bara ett par centimeter långa, men betydligt bättre rustade för livet i havet än när de precis kläckts.
– De är fortfarande små, men de kan simma upp och ner i kalla och varma strömmar i havet för att följa efter syre- och saltrika vatten, vilket gör att de har större möjlighet att klara sig. Under tiden hos oss får de flera olika sorters föda och vi testar bland annat hur temperatur och salthalt påverkar dem, som en del av forskningen.
På bilden här ovanför syns ett femton dagar gammalt torskyngel med utvecklad käke och magsäck. Fotograf: Vincent Nerón.
2026 är ett pilotår då de första ynglen har satts ut. Konrad Stralka berättar om nästa år, då planen är betydligt större:
– Målet är att sätta ut 500 000 småyngel per år. Då tror vi också att vi kommer kunna hitta dem igen i området och följa hur det går för dem.
Några exemplar av den viltfångade torsken stannar lite längre på laboratoriet och fungerar som så kallade föräldrafiskar, innan de släpps ut i havet igen. När de sätts tillbaka i havet kan de väga fyra till sex kilo och vara omkring en meter långa.
Parallellt pågår projektet Clupea, som drivs av Uppsala universitet och som studerar sillens genetiska variation och anpassning i Östersjön.
En unik verksamhet växer i Nyköping
Baltic Waters har investerat omkring 100 miljoner kronor i anläggningen och ser redan möjligheter att utveckla den ytterligare.
– Vi får frågor om vi exempelvis skulle kunna ta in plattfisk och med mer finansiering kan vi bygga ytterligare en tankhall. Det finns många frågor som forskare vill använda den här typen av anläggning för att undersöka.
Etableringen innebär också nya arbetstillfällen och ny kompetens i Nyköping. Ett tiotal personer med lokal anknytning arbetar redan i verksamheten, samtidigt som specialister har flyttat hit från andra länder. Under sommaren arbetade omkring 15 personer i laboratoriet och under nästa högsäsong räknar Baltic Waters med att vara omkring 20.
– Det finns inget motsvarande laboratorium runt Östersjön och väldigt få i Europa som kan hålla fisk under alla levnadsstadier. Verksamheten är unik och vi attraherar idag både nya och etablerade forskare, och med fler projekt kommer arbetet bli ännu mer spännande och innovativt.
Lokala samarbeten är viktiga
Även om forskningen är internationell finns en tydlig lokal koppling. Baltic Waters samarbetar med företag i och omkring Studsvik och köper så långt det är möjligt tjänster lokalt.
– Vi har en väldigt fin samverkan med företagen runt Studsvik. Vi köper det vi kan lokalt och anlitar lokala hantverkare och serviceinrättningar. Specialutrustning behöver vi förstås köpa internationellt, säger Konrad Stralka.
När området utvecklas ser Baltic Waters också möjligheter till nya samarbeten. För verksamheten är det viktigt att utvecklingen sker med hänsyn till den känsliga skärgårdsmiljön.
En sak står högt på önskelistan: bättre kommunikationer mellan Nyköping och Studsvik. Idag trafikerar Sörmlandstrafiken sträckan några gånger per dag i vardera riktningen.
”Vi ser resultat redan nu”
För Konrad Stralka är det kanske mest speciella hur snabbt verksamheten har gått från idé till verklighet:
– Jag är stolt över att vi har lyckats bygga det här, attrahera både projekt och kompetens och att vi ser resultat redan från första månaden. I slutänden handlar allt om att kunna bidra till ett friskare hav.
Baltic Waters verksamhet är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Och Konrad Stralka återkommer flera gånger till det som är själva drivkraften bakom satsningen i Studsvik: människors vilja att Östersjön återigen ska bli ett levande hav.
Läs fler företagare berättar
“Vi vill vara med och bidra till en levande stadskärna”
Björksund Holding AB är ett familjeägt fastighetsbolag med stark lokal förankring. Med cirka 30 000 kvadratmeter kommersiella fastigheter är de en tydlig aktör i stadens utveckling.
– Vi är långsiktiga. Vårt fokus är att förvalta och förädla. Samtidigt vill vi växa, gärna inom uthyrning av lägenheter där vi inte är så stora idag, säger Mari Linder, verksamhetschef för fastigheter och projekt.
Tillsammans med ett team på 12 medarbetare arbetar Björksund med allt från butiker och kontor till lager, industri och bostäder och gården Björksund.
Mari Linder och Marie Andersson i Björksunds monter på Näringslivsdagen 2026.
Nytt liv i klassisk fastighet
Just nu pågår en av deras största satsningar: omvandlingen av den tidigare SEB-fastigheten på Västra Storgatan. Här skapas en ny mötesplats med co-working, kontor, konferensrum och eventytor under namnet Banken no 34.
– Den gamla banklokalen med sin öppna yta och det höga taket blir en gemensam yta, en lounge. Vi vill bevara så mycket som möjligt av det gamla i byggnaden, samtidigt som vi skapar något nytt och modernt, säger Marie Andersson, ekonomichef.
Planerna börjar redan ta form i praktiken med flera intresserade hyresgäster.
– Vi har en första hyresgäst klar som flyttar in 1 januari 2027 och fler är på väg in. För den som är nyfiken finns det möjlighet att besöka öppet hus 6 maj kl 15-17, då får man kika in och vi kommer att visa bilder på gestaltningen. Idag är det ju fortfarande en byggarbetsplats, säger Mari Linder.
Att utveckla mitt i verkligheten
Att utveckla och anpassa äldre fastigheter innebär utmaningar.
– Just banklokalen är en utmaning på grund av att den består av flera byggnader som har byggts ihop över tid. Våningsplanen hänger inte alltid samman, så vi har fått vara kreativa för att få till bra lösningar, säger Mari Linder.
Bygglovsprocesser och regelverk kan också vara en utmaning, särskilt när man vill bevara det historiska, eller ändra användningen av en lokal.
Samtidigt ser Björksund en tydlig koppling mellan sina satsningar och kommunens arbete med att skapa ett mer levande centrum.
– Om vi kan bidra till fler verksamheter, som till exempel restauranger eller en vinbar, då skapar vi anledningar till att besöka centrum, säger Marie Andersson.
Missa inte öppet hus på Banken no 34 onsdag 6 maj.
Fler människor fler tider på dygnet
En av de viktigaste frågorna framåt handlar om hur stadskärnan ska utvecklas. Här behövs en större variation av verksamheter, och att våga tänka nytt kring hur stadskärnan används.
– Vi vill ju alla ha ett levande centrum och besökare både dagtid, kvällar och helger. Det räcker inte med butiker som stänger klockan 18. Hur får vi människor att stanna kvar? Vad får dem att komma in till stan? Det är frågor vi alla behöver jobba med, säger Mari Linder.
Förädlar hållbart
Parallellt pågår ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering där fokus ligger på faktiska förbättringar snarare än certifieringar.
– Vi har börjat koppla upp våra fastigheter och arbetar med styrsystem för att optimera energianvändningen. I äldre fastigheter är det mer komplext, så vi jobbar stegvis och utvecklar systemen över tid. Det viktiga är att vi gör jobbet och hela tiden blir bättre, säger Mari Linder.
Samarbete som stärker staden
För Björksund är samarbete en nyckelfråga. Även mellan fastighetsägare som i vissa fall är konkurrenter.
– Jag tror mycket på mer samarbete. Om en hyresgäst inte passar hos oss kanske den passar bättre hos någon annan fastighetsägare. Det gynnar hela Nyköping, säger Mari Linder.
Både Marie Linder och Marie Andersson ser en stor utvecklingspotential i dialogen kring stadsutveckling.
– Ibland kan det vara svårt att förstå vad planer och detaljplaner faktiskt innebär i praktiken. Vi vill gärna vara med i dialoger om utvecklingen av Nyköping och även här tror vi att vi kan bli bättre tillsammans, både i nätverk med oss fastighetsbolag och i nätverk med kommunen, säger Marie Andersson.
April 2026
“Vi har alltid ett öga på hemmaplan”
Lågkonjunktur, höga räntor och en osäker marknad har påverkat byggbranschen i hela landet. För Nicopia Bygg i Nyköping har det inneburit nya vägval – och nya möjligheter.
– Det gäller att se möjligheter i stället för hinder. Jobben finns, men man måste vara kreativ och våga lämna sin bekvämlighetszon, säger Tishco DiCardo, vd för Nicopia Bygg.
När marknaden bromsade in valde företaget att bredda sitt geografiska område, även om de allra helst jobbar på hemmaplan. Uppdrag har hittats runt om i Mellansverige, från Stockholm till Västkusten.
– Vi har åkt dit jobben finns. Vårt signum är att inte vara för bekväma. När man väl öppnar dörren för att jobba i hela Sverige finns det stora möjligheter.
Trots tuffa år har Nicopia Bygg lyckats anställa, inte avveckla.
– Våra medarbetare har varit fantastiska. Vi är en tajt grupp som ställer upp för varandra. Det har varit tufft att hålla alla bollar i luften, inte minst med boendelösningar för personalen när vi jobbar på annan ort. Jag har också en fantastisk familj som stöttar vilket hjälper mycket när man måste resa i jobbet.
Med hjärtat i Nyköping
Samtidigt som företaget arbetar nationellt är blicken alltid riktad hemåt.
– Vi har alltid ett öga på hemmaplan. Det är här vi hör hemma.
Just nu är Nicopia Bygg en del av ett av kommunens största utvecklingsprojekt: Ostlänken och byggandet av Nyköpings resecentrum. Företaget arbetar bland annat med betongplattor till bussterminalen, cykelhuset och stationsbyggnader samt med broar, passager och anläggningar i anslutning till området.
– Det är extra roligt för oss att få vara med i ett så här stort projekt. Vi är ett lokalt byggföretag och det här är något som nästan alla i Nyköping kommer att använda någon gång. Det blir lite mer känslosamt när man bygger något som betyder så mycket för Nyköping i framtiden. Vi har dessutom ett riktigt bra samarbete med både Trafikverket och Ohla som är våra uppdragsgivare i det här projektet.
Nicopia Bygg är en ett av företagen som är med och bygger Nyköpings resecentrum, ett lokalt uppdrag de känner extra stolthet över.
Samma respekt – oavsett projekt
Nicopia Bygg beskriver sin filosofi som enkel: det är inte vad du bygger som avgör, utan hur du bygger.
– För oss spelar det ingen roll om vi bygger en Attefallare på 30 kvadrat eller ett resecentrum. Vi har samma respekt för uppgiften. Vi är noggranna, läser på och tar reda på vad kunden vill ha. Vi är ödmjuka men beslutsamma och vill hela tiden utvecklas.
För att möta nya typer av uppdrag har företaget också stärkt sin kompetens med bland annat betongarbetare och armerare.
– Det har inte varit jättesvårt att hitta kompetens, men vi väljer noggrant när vi rekryterar. Vi har en stark stomme i företaget med medarbetare som är välkomnande och vill lära nytt.
Starka lokala samarbeten
Den lokala förankringen är tydlig. Nicopia Bygg samarbetar i stor utsträckning med andra företag i Nyköping, även när uppdragen finns på annan ort.
– Vi anlitar i princip bara lokala företagare. Nu när vi har ett uppdrag i Norrköping har vi med oss ställningsföretag, plåtslagare och golvläggare härifrån stan. Vi känner varandra i Nyköping och det skapar trygghet.
“10 av 10 i service”
Efter att ha arbetat i flera kommuner runt om i landet är Tishco tydlig med sin bild av företagsklimatet i Nyköping.
– Vi bor i en mycket bra kommun. Kommunens bygglovenhet och nämnden är serviceinriktade och bryr sig om oss företagare. Jag ger dem 10 av 10. De finns där och vill göra det enkelt.
För Nicopia Bygg handlar framtiden om att fortsätta kombinera lokal stolthet med modet att tänka större.
– Vi är från Nyköping och det präglar oss. Samtidigt vill vi utmana oss själva. Det är så vi utvecklas, både som företag och som människor.
Februari 2026
”Ett lokalt tech-forum för att byta kunskaper vore också intressant”
Nyköpingsbaserade Measure Connect Display AB (MCD) är marknadsledande i Skandinavien och satsar nu på att bli stora även på den europeiska marknaden. En utmaning är att hitta fler kvalificerade medarbetare.
Företaget, som funnits i 40 år, levererade från början reservdelar till bensinstationer. Det fick sin nuvarande inriktning i början av 2000-talet när en kund frågade om de hade möjlighet att ta fram ett datasystem för eldningsolja. Tidigare behövde ofta akutleveranser av olja göras kring jul och nyår, då tankarna kunde gå torra.
Företaget utvecklade då datasystemet SiteInfo, medan kommunikationsutrustningen SiteMonitor, som MCD också tagit fram, kom 2019.
- Konkurrenter har velat köpa vårt flaggskepp SiteMonitor, för de många möjligheter som finns i den att koppla mot alla typer av sensorer och industrisystem. Den är unik på marknaden, säger Marie Nylander, företagets vd.
Olika sensorer passar olika typer av vätskor eller produkter. Tryckgivare, exempelvis, sänks ner i vätskan för att mäta. Vissa kemikalier kan vara aggressiva, då kan man i stället mäta optiskt eller med radar, som aldrig behöver nudda produkten. Utrustningen finns i de flesta bilverkstäder över hela landet, globala SSAB är en kunds kund.
I nuläget har företaget 16 anställda, men blir gärna fler.
- Vår koncern har hjälpt till med headhunting, men det är få som känner till oss som företag. Vi kräver en hög kunskapsnivå och har en egen utvecklingsavdelning på fyra personer. Jag ser gärna ett lokalt tech-forum där man kan byta kunskaper och ha synergier, det är bra för mina anställda, säger Marie Nylander.
Hon tycker också att det är smidigt med närheten till egna lokala leverantörer, som exempelvis IT-partnern Nordlo som hostar deras servrar. Bland MCD:s kunder finns Preem och OKQ8 samt Scania och Volvo, en stor fördel vid en europasatsning.
- Potentiella kunder vet vilka vi är och att vi står för kvalitet. Att ha koll på nivåerna av drivmedel, kemikalier eller avfall är inte bara ekonomiskt fördelaktigt. Om man kan planera bättre för leveranser minskar antalet transporter på vägarna och vi eliminerar svinn.
Januari 2026
"Man fortsätter att utvecklas hela tiden"
Att vara i plastbranschen och tänka hållbarhet kan vid första tanken låta som en motsättning. Men tvärtom är det en utveckling som går hand i hand, inte minst för Nyköpingsföretaget PTA Plastic.
- När man kan byta ut tyngre metalldelar mot lättare och hållbara plastdelar så spar man mycket i vikt. Det ger mindre bränsleförbrukning. Vi köper också in återvunnet material, kan återvinna själva och använder oss av bioplaster som man kan ta fram genom rörsocker, förklarar PTA Plastics vd Tomas Karlsson.
Han konstaterar att det de säljer in till kunderna är gedigen kunskap både om material och om mekaniken i produktionsprocesserna.
- Vi har en stor yrkesskicklighet hos vår personal. Många har varit anställda länge. Vi har dessutom ett stort nätverk av duktiga leverantörer som vi bollar med. All kunskap finns inte på papper utan det är aktiv problemlösning som behövs, säger Tomas Karlsson.
Per Karlsson och Tomas Karlsson leder Nyköpingsföretaget PTA Plastics sedan 2003. Återvunna plaster och bioplaster blir alltmer intressant för kunder inför nya projekt. Ett led i företagets hållbarhetsarbete är även att ha hela taken täckta med solceller.
Företaget använder i dagsläget 40-50 olika plaster i sin produktion, alla med olika egenskaper. Kunden känner ofta inte till mängden alternativ, utan de får guidning för deras specifika produkt.
- Det är kul att hålla på med olika projekt. Vi har kunder med väldigt små serier och andra med stora. Nu, exempelvis, laddar vi för att ta fram Skistar-reklamen i liftarna, det är återkommande varje säsong. Vi arbetar även med olika skydd, som suspensoarer och tandskydd till hockey, och gör diskar till discgolf.
Tomas Karlsson har stött på Tillväxt Nyköping, som hjälper företag att expandera, i olika sammanhang lokalt. Han tycker att de är väldigt motiverande, positiva och kunniga.
För det egna företagets del ser han fram emot nya projekt och nya utmaningar.
- Man fortsätter att utvecklas hela tiden. Det är det roliga med att ha många kunder med olika behov.
Fakta: PTA Plastic
- Grundades 1987. Bröderna Per och Tomas Karlsson tog över företaget 2003.
- Gör produkter av formsprutad plast.
- Ligger i Arnös företagspark.
- Har kunder över hela Sverige samt i Spanien och Tyskland.
September 2025
Från grus till betong
All betongproduktion startar i en grusgrop. Utan tillgång till rätt grus kan man varken göra betong eller takpannor.
Kommunens näringslivsenhet har träffat Mattias Johansson och Fredrik Johansson som äger och driver Enstaberga Cementgjuteri samt Fredrik Hjort på BMI Group.
Enstaberga Cementgjuteri öppnade upp dörrarna redan 1920 och växer för varje dag som går. Under åren har det tillkommit nya lokaler, ökad omsättning och personalstyrka och i dagsläget har de 26 anställda.
- Vi vill hitta nya smidiga produkter som utökar verksamheten och som skapar jobb. Planen är att i framtiden kunna erbjuda en bred produktion för privatpersoner och företag såväl som för myndigheter och kommuner. Det gäller att hänga med i samhället, att anpassa sig efter marknaden och att satsa på utbildning och personal, säger Fredrik.
För att göra betong behövs cement, vatten och grus: väldigt mycket grus. Det kan vara en utmaning framför allt att hitta en bergtäkt i närområdet. Mattias berättar att det är viktigt att hålla nere transportkostnaderna då många, långa och tunga transporter påverkar miljön.
- Vi har en nära dialog med både Nyköpings kommun och Länsstyrelsen för att säkra framtiden och tillgången till grus, vilket är avgörande för vår verksamhet men även för andra företag i området, säger Mattias.
BMI Group, eller Jönåkerpannan som kanske ännu fler känner sig bekanta med, är Sveriges största tillverkare av takpannor och har sin produktion ibland annat i Jönåker. Som betydande kund till Enstaberga Cementgjuteri har de ett stort intresse av att råmaterialet håller hög kvalitet och finns tillgängligt på nära avstånd.
- Det är skillnad att köra till exempel tre mil än 25 mil, vilket inte skulle vara hållbart i längden, säger Fredrik Hjort som är platschef på BMI Group.
All produktion påverkar miljön och förbrukar resurser. Så även produktionen av takpannor. Företaget har länge arbetat med att minska sin miljöpåverkan. Det har de gjort genom att framför allt öka effektiviteten i användandet av råvaror och energi samt genom att minska utsläppen till luft från produktion ochtransporter.
- I samarbete med Enstaberga Cementgjuteri tittar vi nu på hur vi kanåtervinna gamla takpannor. Man krossar takpannorna för att sedan blanda utkrossen med ny sand och på så vis tillverkanya, en win-win på många sätt, berättar Fredrik.
Båda företagen lyfter även att det är viktigt att alla företag som i dag verkar i bygden kan växa tryggt och hållbart. I dag bor många av de anställda i området och det är betydelsefullt att verka på platsen för att skapa en levande landsbygd.
Juni 2025
”Vi öppnar gärna för fler lokala samarbeten”
Andreas Thern Källroos, operativ chef på familjeföretaget Industrisupport i Sörmland har kunder över hela världen, men knyter gärna fler lokala aktörer till sig. Fördelarna med det är många.
- Vi har funnits i Nyköping sedan 21 år, men levt lite anonymt. Uppdragen har kommit genom kunder och leverantörer och vi hade inte ens en hemsida för några år sedan. Nu vill vi bli mer synliga så att eventuella nya partners hittar oss, säger han.
De näringslivsträffar som kommunen ordnar är bra, tycker han. Nya nätverk eller kanske till och med en lokal tech-hub skulle ge ännu fler möjligheter. Att samla konstruktörer, programmerare och legotillverkare som bearbetar olika material under samma tak är positivt inom samarbetet, men även för större företag vill etablera sig.
- En hub kan vara ett initiativ som vi driver, men det är ännu lättare om man har kommunen med sig som backar det hela, säger han.
Industrisupport är ett företag som grundades 1990. Efter fjorton år i Trosa flyttades verksamheten till en röd lada i Ripsa utanför Nyköping, där nu forskning, utveckling och produktion av high tech-lösningar sker.
Företaget hjälper kunder med automation, exempelvis att flytta delar av produktionen till en robotlösning. Ett företag på Brandholmen i Nyköping tillverkar lyftkrokar och har bytt ut ett tungt moment som tidigare gjordes av en medarbetare. Nu lastar en robot i och ur de stora krokarna, medan en annan robot lackerar dem senare i produktionen.
Industrisupport anlitar andra företag som kan stå för legotillverkning av delar som behövs för att sätta samman de specialmaskiner som de själva designar och konstruerar för att passa den unika kunden.
- De behöver ha en maskinpark som möter de noggrannheter som krävs för våra produkter. Nyköping har tappat mycket tillverkningsindustri, men jag vet att det finns duktiga händer i Nyköping och folk som är intresserade av denna typ av tillverkning. Men företagen finns inte, säger Andreas Thern Källroos.
I nuläget köper Industrisupport in delar från företag i Stockholm, Norrköping och Katrineholm.
- Men det skulle bli mindre logistik om vi kunde anlita ett företag lokalt i Nyköping. Ibland har ett paket åkt från Stockholm över halva Sverige innan det når oss. Att korta ledtiderna vore bra.
Vilken roll borde kommunen ha för att förenkla för dig som företagare?
- Dels erbjuda mark för dem som vill etablera sig. Men även synliggöra att det finns kompetens lokalt. Att arbeta för det är jätteviktigt. Företagen måste också ha ett nära samarbete med skolorna, både för att komma ut och föreläsa om tillverkningen och inspirera men även ta emot sommarjobbare och praktikanter.
Nyköpings läge med möjligheterna kring Skavsta tror han är en stor fördel för framtiden.
- När det blir mättat kring storstäderna så blir Nyköping mer attraktivt.
Nyköpings kommuns tech-lab för barn och unga glädjer honom också, även om han poängterar att det måste följas upp på högre utbildningsnivåer.
- Tech lab är ett jätteroligt initiativ där barnen lär legorobotar att göra saker. Vi kommer att behöva fler programmerare och konstruktörer och hittar det gärna lokalt. Skolor behöver bli lite mer ”hands on”, inte bara duktiga i det digitala utan även med händerna.
Kontakt: Andreas Thern Källroos, andreas@industrisupport.se, 0727178054
Mars 2025