Matematikens superkrafter med professor Andreas Ryve Lund
Under hösten 2025 inleddes ett samarbete mellan Nyköpings högstadieskolor Alpha och Omega och forskare på Mälardalens universitet – för att stärka matematikundervisningen i årskurs 7–9. Varför är det viktigt att satsa på matematiken? Vi har mött professor Andreas Ryve Lund som berättar om forskningen och vikten av matematik i grundskolan.
Matematiksatsningen på högstadiet ingår i Nyköping kommuns skolutvecklingsplan som syftar till att skapa en likvärdig skola för alla barn med bas i beprövad erfarenhet, skolforskning och skolmyndigheters rekommendationer. Läs mer om satsningen i denna nyhet.
Under året kommer fler nyheter om matematiksatsningen där bland annat matematiklärare på Alpha och Omega kommer att berätta om satsningens utveckling.
---------
Hej Andreas! Varför ska man satsa på matematikundervisningen?
Särskilt i matematik är det avgörande att skapa en röd tråd från tidiga år och framåt, eftersom ämneskunskaper bygger på varandra. Elever behöver en stabil begreppslig grund i taluppfattning och räknefärdigheter för att kunna bygga vidare på och utveckla mer nya matematiska kunskaper
Matematik är också ett ämne som väcker starka känslor och påverkar elevers självbild. Dessutom är det den vanligaste orsaken till att elever inte blir behöriga till gymnasiet, vilket kan få stora konsekvenser både för individen och för samhället.
Samtidigt är matematik viktigt i vardagslivet och i många yrken, till exempel inom teknik, forskning och vård. Därför behöver undervisningen hjälpa elever att verkligen förstå matematiken, uppleva den som meningsfull och utveckla en tro på sin egen förmåga.
För att nå dit krävs en lärarledd, varierad och engagerande undervisning där eleverna får arbeta aktivt, diskutera med varandra och möta matematiken på olika sätt – till exempel genom symboler, bilder och konkret material. Då blir matematiken inte bara viktig för framtiden, utan också meningsfull här och nu.
En kärna i initiativet är lektionsobservationer där matematiklärare och forskare medverkar. Hur fungerar det och vad observeras?
Våra forsknings- och utvecklingsprojekt bygger på omfattande forskning, ofta tusentals artiklar, för att förstå hur barn lär sig matematik och vilken undervisning som är mest effektiv. Ett särskilt viktigt inslag är också strukturerad kompetensutveckling för lärare. Det är här lektionsobservationerna blir centrala. Vi ser att det är avgörande att lärare besöker varandras klassrum, gör strukturerade observationer och gemensamt analyserar och diskuterar undervisningsutveckling.
I Nyköping arbetar vi med små lärargrupper som träffas flera gånger per läsår. Innan lektionen berättare undervisande läraren om syfte och mål med lektionen, medan kollegor observerar lektionen med hjälp av ett forskningsbaserat observationsprotokoll.
Protokollet fokuserar på fem huvuddimensioner: tydligt ledarskap, klassrumsklimat, matematiken i klassrummet, synligt lärande och lektionsfaser. Efter lektionen fyller alla i protokollet och deltar i strukturerade diskussioner där styrkor, förbättringsområden och lärdomar lyfts fram.
Detta arbetssätt kombinerar forskning och praktik: lärarna utvecklar sin undervisning tillsammans och får konkreta verktyg, samtidigt som metoden anpassas till den svenska kontexten och Nyköpings skolutveckling. Syftet är att skapa ett starkt partnerskap där forskningsbaserade metoder integreras i den ordinarie undervisningen - så att både lärare och elever gynnas långsiktigt.
Vad brukar matematiklärarna säga om initiativet?
Lärare kan uppleva starten som lite pirrig, men när de väl börjar arbeta med metoden brukar det släppa och snabbt kännas både meningsfullt och utvecklande.
En viktig målsättning är att detta inte ska bli ett kortvarigt projekt, utan att varianter av lektionsobservationer kan bli en naturlig del av skolvardagen. Det kan handla om att lärare besöker varandra kortare stunder, till exempel för att ge feedback på en specifik del av en lektion, och tillsammans kort reflektera över hur just denna del av undervisningen kan utvecklas.
Sist men inte minst, idag är det Pi-dagen – hur ser din relation till den matematiska konstanten ut?
För mig väcker Pi många tankar. I ungdomen handlade det för mig om att memorera många decimaler, nu mer om Pi som något historiskt fascinerande matematiskt objekt och som en del av att utveckla taluppfattning: som skillnaden mellan siffror och tal, olika tals egenskaper som naturliga tal, heltal, rationella och irrationella tal, och hur tal kan förstås på olika sätt som storheter eller positioner på en tallinje. Från det perspektivet blir Pi en del av ett nätverk av matematiska begrepp och därigenom en meningsfull ingång till matematikens grundläggande idéer.
Pi fungerar som en symbol för att matematik ska vara både roligt och begripligt!