Hur skapar man en skola där elevernas erfarenheter blir en naturlig del av utvecklingsarbetet? På SFI vid Campus Nyköping testas sedan i våras en modell med pedagogiska elevombud, där elever och personal möts i strukturerade samtal om undervisning och studiemiljö.  

På SFI, Campus Nyköping, har verksamheten under det senaste året byggt upp ett studiekoordinatorteam bestående av kurator och specialpedagog. Syftet är att ge eleverna bättre stöd och samtidigt skapa en mer samordnad struktur för att tidigt uppmärksamma och undanröja hinder för lärande.

Hur kan vi lära av varandra över verksamhetsgränserna? Den frågan stod i centrum när Campus Nyköping genomförde sitt första Teach Meet med temat "När samarbete gör skillnad". Syftet var att skapa en enkel och prestigelös mötesplats där medarbetare kunde dela erfarenheter, inspirera varandra och upptäcka nya möjligheter till samarbete.

Två kommunala högstadieskolor - Alpha och Omega - som delar en och samma värdegrund. Empatisk nyfikenhet, sund auktoritet och pimpade skrivböcker ska ge Nyköpings tonåringar en trygg och demokratisk plattform att ta sats ifrån.

För elfte året i rad har Nyköpings åttondeklassare skapat noveller som ger en inblick i ungas känsloliv, vardag och äventyr. Redan under höstterminen 2025 tog eleverna upp pennan och påbörjade skrivandet. Hur ser vägen mot Åttologin ut och hur började resan för 11 år sedan? 

I Nyköpings grundskolor och anpassad grundskola har flera satsningar skett kring rasterna i skolan de senaste åren. Men vad säger då forskningen om raster? Här kan du läsa en sammanfattning från specialpedagogerna Åse Taawo och Elin Lindqvist inom anpassad grundskola på Långsätterskolan. 

Redan i förskolan formas grunden för barns framtida lärande. För sitt engagemang i att stimulera barns språkutveckling och skapa en språkande miljö har Elnaz Far Kashani tilldelats utmärkelsen ”Årets Språkfrämjare”, en hedersbetygelse till pedagoger som gör verklig skillnad.

Ett nytt femårigt samarbete med Mälardalens universitet ska utveckla matematikundervisningen i årskurs 7–9. Projektet RIK matematik omfattar nya pedagogiska arbetssätt och finansieras med statliga medel.

En stor majoritet, 95,1% av eleverna på Nyköpings gymnasium upplever att de känner sig trygga i skolan. Det visar Nyköpings gymnasiums trygghetsenkät som genomfördes i slutet av 2025. Enkäten besvarats av drygt 1 000 elever. 

I förskolans vardag pågår ett ständigt lärande, ofta i det lilla och nära, men med stora steg för barnens utveckling. Genom lek, nyfikenhet och tydligt pedagogiskt fokus skapar personalen miljöer där barnen får utforska, pröva och växa. Arbetet är en del av skolutvecklingsplanen där kollegialt lärande och identifiering av pedagogiska framgångsfaktorer är viktiga. Ta del av hur ett rymdprojekt blir en central del av undervisningen och tankarna bakom arbetet.

Under hösten 2025 inleddes ett samarbete mellan Nyköpings högstadieskolor Alpha och Omega och forskare på Mälardalens universitet – för att stärka matematikundervisningen i årskurs 7–9. Varför är det viktigt att satsa på matematiken? Vi har mött professor Andreas Ryve Lund som berättar om forskningen och vikten av matematik i grundskolan.   

När rasterna blir roligare och mer inkluderande ökar både tryggheten och koncentrationen i klassrummet. Genom verktyget Generation Pep Skola har nio skolor i Nyköping hittat arbetssätt till en mer aktiv skoldag. "Jag ser att eleverna får mer ork och en starkare social gemenskap", säger fritidshemspedagogen Marléne Axelsson.

Hösten 2024 startade ett omfattande utvecklingsarbete på förskolorna Daldockan, Ekorren och Träffen. Projektet bygger på Marte Meo-metoden där pedagogerna filmar sina möten med barnen för att identifiera stunder som främjar barnets utveckling - och resultatet märks redan i både arbetslag och barngrupper.  

Hur skapar vi en röd tråd i fritidshemmets undervisning och hur kan vi lära av varandra genom kollegialt utbyte? Jane Pettersson, utvecklingspedagog med 38 års erfarenhet, berättar här om fördelar med  kollegialt lärande och hur ett gemensamt årshjul stärker verksamheten och skapar mervärde för eleverna.  

Rasten ses ofta som en självklar del av skoldagen. En stund för återhämtning, lek och socialt samspel. Men för många elever i anpassad grundskola är rasten långt ifrån enkel att förstå eller delta i. Forskningen visar att det inte räcker att erbjuda en rast – den måste vara begriplig också. Det har Åse Taawo, specialpedagog på Långsätterskolan, tagit fasta på när hon planerar för meningsfulla raster. 

Sedan hösten 2024 har vi inom Nyköpings utbildningsförvaltning arbetat med att implementera kommunens gemensamma skolutvecklingsplan. För oss har den blivit ett stöd i att skapa kvalitet i vardagen – i mötet mellan barn/elev och pedagog, i samarbetet mellan kollegor och i varje beslut som påverkar undervisningen.