Fritidshemsverksamheten jobbar, precis som skolverksamheten, med utgångspunkt i bland annat Lgr 22 – "Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet". För att fritidshemmet ska bli så bra som möjligt är det avgörande att vi pedagoger fortsätter att utvecklas. Ett av de främsta verktygen för detta är kollegialt lärande; att vi reflekterar tillsammans, delar framgångar och löser vardagens utmaningar ihop.

Fritidshemmets uppdrag definieras i kapitel 4 i Lgr 22 och omfattar fyra centrala fokusområden:

• Språk och kommunikation
• Skapande och estetiska uttrycksformer
• Natur och samhälle
• Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Jane Pettersson har arbetat i 38 år som fritidspedagog och är idag en av tre utvecklingspedagoger för fritidshem i Nyköpings kommun. Sedan 2012 har hon drivit arbetet med nätverksträffar för att föra pedagoger samman. Tillsammans med olika kollegor har innehållet genom åren spänt över allt från IKT och entreprenöriellt lärande till samarbeten med Naturskolan och Barnkulturcentrum.

Kan du berätta lite om dig och dina yrkesverksamma år i fritidshemsverksamheten?   

– Jag är legitimerad fritidspedagog och har även utbildat mig i min roll som utvecklingspedagog för att hålla i lärande samtal. Mitt specifika uppdrag startade 2010 då jag besökte arbetslag för kollegial handledning och intervjuade rektorer om deras syn på verksamheten. Sedan 2012 har nätverksträffarna varit en central del av mitt arbete. Vi har genomfört stora projekt, som utvecklingsarbetet "Framtidens fritidshem" 2015/2016, och utforskat ämnen som språkutvecklande arbetssätt och utomhuspedagogik.

Vad har varit syftet med nätverksträffarna under läsåret 2025/2026?
                 
– Det primära syftet har varit att ta fram ett gemensamt pedagogiskt årshjul. Vi vill ha samma perioder för våra fokusområden under året för att hålla en röd tråd, samtidigt som vi använder nätverket för att sprida kunskap och information mellan skolområdena, säger Jane Pettersson.

Vilka fördelar ser du med att jobba med ett gemensamt pedagogiskt årshjul? 

 – Det ger oss möjlighet till en verklig fördjupning i det aktuella fokusområdet på våra träffar. Det underlättar diskussioner och utbytet av erfarenheter eftersom vi alla relaterar till samma ramverk och reflektionsfrågor.

Hur har det kollegiala utbytet sett ut i praktiken?

– Jag upplever att det har gett bra diskussioner. Deltagarna ger varandra konkreta tips och idéer. Vi har sett hur pedagogiska framgångar sprids, till exempel:

• Värdegrundsteman och språkstärkande aktiviteter (ett exempel är samtalskort vid mellanmålet).

• Nya sätt att introducera aktiviteter och skapande med återvinningsmaterial.

• Bildstödsplanering och konkreta utomhusaktiviteter.

Det kollegiala lärandet handlar inte bara om att byta idéer, utan också om att påverka organisationen. Ett konkret exempel på hur nätverksträffarna gör skillnad är frågan om logistik på loven. Genom att lyfta behovet i nätverket har kommunen nu beslutat om projektet "Gratis buss till Nyköpings fritidshem på lov", vilket startade påsklovet 2026 och pågår året ut.

Jane betonar vikten av en strukturerad samtalsmodell:

– Det är viktigt att få tid att öva på reflektion och analys. En bra reflektionskultur utvecklar inte bara vårt dagliga arbete utan ger också en djupare förståelse för vårt didaktiska uppdrag.

Nätverksträffarna läsåret 2025/2026 har visat att när vi stannar upp och reflekterar tillsammans, skapar vi inte bara en tryggare yrkesroll för oss själva, utan också en rikare och mer likvärdig miljö för våra elever. Genom att dela material och diskutera vidare på de egna skolorna fortsätter utvecklingen varje dag.

Faktaruta: Lgr 22, kap 4 (Skolverket 2022)

• Språk och kommunikation: Samtal, att uttrycka sig säkert och ansvarsfullt och på olika sätt, texter och digitala verktyg.
• Skapande och estetiska uttrycksformer: Olika sätt att uttrycka sig och tolka i bild, musik, dans, digitala verktyg och drama.
• Natur och samhälle: Hållbar utveckling, matematik, demokrati & elevinflytande, barnkonventionen, bygg- och konstruktion, närmiljö, föreningsliv, normer och regler, trafiksäkerhet etnicitet, könsroller & kroppsideal och utforskande.
• Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse: Rörelseglädje, hälsa, allemansrätten, lekar, regler & säkerhet och utevistelse i olika väder.

Källor: 

• Lgr 22 – Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2022)