Forskningen i praktiken med vår kommundoktorand Erika Wallin

Vad säger forskningen om barns språkutveckling och hur jobbar vi för att alla barn i vår kommun ska utveckla sitt språk föe en språkande framtid? Erik Wallin är kvalitetsutvecklare för Nyköpinsg förskolor och doktorand i den praktiska kunskapens teori på Södertörns högskola. Erikas fokusområde är förskolepersonals professionsutveckling och kollegialt lärande i förskolan - och hon vi passade på att ställa henne två frågor om forskningsläget. 

Hur arbetar Nyköpings förskolor med ett språkfrämjande arbetssätt för förskolebarn? 

Personalen i Nyköpings kommuns förskolor håller på att utveckla sitt språkutvecklande arbetssätt på flera olika sätt. Vi har valt att ha en bredd på vårt språkutvecklingsarbete och personalen utgår från tre dimensioner som man vet är viktiga för att kunna utveckla barns språkutveckling. 

Den första dimensionen är den fysiska dimensionen. Det innebär att vi tänker kring hur våra miljöer är utformade för att kunna stötta barns språk. Vilka ord och begrepp vi använder när vi är i miljön tillsammans med barnen och leker både ute och inne. Att vi sätter ord på det som finns framför barnen. Att vi medvetet använder material för att berika barns språk och utvidga barns språkande. 

Det är viktigt att vi har fysiska mötesplatser där barnen kan kommunicera tillsammans med varandra. Vi har också utvecklat våra miljöer för högläsning. Alla förskolor har en plats för högläsning med tillgängliga böcker utifrån olika genrer.

Den andra dimensionen är den didaktiska, som handlar om att vi har ett språkfokus i vår undervisning. Med begrepp och hur vi ställer frågor. Vi hari alltid språket som en del i all undervisning. Vad behöver barnen för ord för att kunna förstå de här olika delarna vi undervisar kring? 

Den tredje dimensionen är den sociala och handlar om förhållningssätt. Att vi utvecklar våra relationer tillsammans med barnen. Att vi lyssnar på barnen. Att vi pratar mycket med barnen. Att vi har ett fint bemötande. Att vi är tillsammans med barnen så mycket som möjligt på olika sätt. 

Hur återspeglas forskningsläget om barns språkutveckling i Nyköpings förskolor?

De nämnda tre dimensionerna vi arbetar utifrån utgår från ett stort forskningsprojekt. Där man ser att det finns många delar som påverkar barnspråkutveckling. När man ska ha ett språkutvecklande arbetssätt så behöver man utgå från de olika dimensionerna. 

Vi har också fokuserat på det relationella de senaste åren. För att forskningen menar på att det allra viktigaste är att vi har en bra relation med barnen. Att vi möter barnen och bemöter barnen utifrån där de är. Att vi ser barnens behov och vi uppmärksammar deras intressen. Det blir utgångspunkten i allt vi gör.

Vi har överlag jobbat mycket med att prata om vad ett förhållningssätt är som främjar språkutveckling. Och vi har också tittat mycket på hur vi lyssnar på barnen. Hur vi pratar med barnen.

Forskningen har också tryckt mycket på att vi behöver möta barnen en till en. Att vi behöver några tillfällen under dagen. Som det ser ut idag jobbar vi mycket i grupp i förskolan. Men vi behöver alltså synliggöra varje barn och ha lite tid tillsammans med varje barn. 

Det här är såklart en utmaning, men vi jobbar mycket på att försöka hitta de här små sammanhangen. Vi försöker hjälpas åt så att vi kan stötta varje enskilt barn i sitt språkande och i sin språkutveckling.