Kollegialt lärande med Pettson och Findus i spetsen

Genom ett gemensamt projekt har förskolepedagogerna Elisabeth Larsson och Caroline Westberg på Malmbryggshagens förskola skapat nya former för samarbete och undervisning. Med fokus på kollegialt lärande och två välkända figurer i spetsen: Pettson och Findus. 

Arbetet i förskolan är komplext, där flera processer samverkar för att skapa kvalitet i utbildningen. Det handlar om att få många delar att fungera tillsammans. Det ställer höga krav på pedagogers förmåga att reflektera kring förhållningssätt och hur det återspeglar sig i utbildningen.

Mot den bakgrunden identifierade Elisabeth och Caroline ett behov av att skapa en mer likvärdig utbildning med fokus på att stärka det kollegiala lärandet, ta till vara på den samlade kompetensen och öka delaktigheten. Tidigare var kunskap och erfarenhet ofta knuten till enskilda pedagoger och avdelningar, vilket ledde till olika arbetssätt. Det skapande en känsla av dubbelarbete, stress och brist på en gemensam riktning.

Samtidigt befann sig verksamheten i en period av oro kopplad till varsel, vilket ökade behovet av stabilitet och samarbete i organisationen.

Elisabeth och Caroline började ställa frågor kring hur de kunde samarbeta mer för att skapa en likvärdig utbildning, minska stress samt främja just det kollegiala lärandet.

I förskolan äger pedagogerna hur;et, och kan planera och organisera utbildningen efter förutsättningar samt efter barnens behov. Detta blev utgångspunkten för att initiera ett gemensamt projekt, med målet att skapa ett gemensamt projekt som engagerade alla pedagoger och barn. Vi ville att både barn och pedagoger skulle kunna bidra med sin kompetens, lära av varandra och utveckla undervisningen tillsammans. Visionen är när peagoger samarbetar, delar idéer och kunskap ökar både undervisningens kvalitet och arbetsglädjen.

Tre centrala delar

Pedagogerna identifierade tre centrala faktorer som skapade en röd tråd i projektet. Dessa faktorer var gemensam litteratur, organisation samt samarbete kring utbildningsplanering.

Kring första faktorn gemensam litteratur, blev det tydligt under kartläggningsperioden att alla barn inte visade intresse för samma bokserie. Det som identifierades var barnens olika behov samt att barnen dock hade ett generellt intresse för berättande och högläsning. När Elisabeth och Caroline hade klart prioriterade läroplansmål och barnens behov kom förslaget att arbeta med bokserien Pettson och Findus.

Genom att dramatisera kunde de väcka barnens nyfikenhet till berättelserna och karaktärerna. Barnen fick även möta karaktärerna utanför böckerna och karaktärerna deltar i undervisningen. För att skapa en röd tråd i projektet kopplade pedagogerna karaktärerna till läroplansmålen samt plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK).

 
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att:

  • utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är med rörelse och att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande
  • intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa

Karaktären Pettson, den äldre farbrorn, är ett tydligt exempel på en karaktär som personifierar målet mot hållbar utveckling. I böckerna får vi möta en gubbe som lagar, tar tillvara, samt använder sin kreativa förmåga för att upptäcka innovativa lösningar. Värdefulla egenskaper i en framtid där vi behöver tänka mer hållbart. Både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Karaktären Findus, den lilla katten, representerar i stället barnet med fokus på rörelse, motorik och koordinationsförmåga. Findus ger uttryck för grundrörelser. Rörelser som är viktiga för barnen att utforska och automatisera för att i sin tur utveckla sin språkliga förmåga.

Språkmålet är kopplat till berättelser och litteratur, något pedagogerna ser går hand i hand dels med bokprojektet i sig och till dels med både hönorna och räven i berättelserna. Hönorna de kacklar, argumenterar, reflekterar och resonerar sig fram samtidigt som räven lyssnar, känner in och visar på uppmärksamhet till sin omgivning. I barngruppen uppmärksammas dessa förmågor genom att uppmuntra till samtal eller använda ”rävöron” när barnen lyssnar efter ljud i skogen eller när någon berättar i samlingen.

Den andra faktorn handlar om organisation och vilka förutsättningar det finns för att dela in barn och pedagoger i mindre sammanhang. Alla avdelningar arbetar med läs-, lek- och skogsgrupper. Verksamheten använder miljöer ute, inne och skogen. Genom att ha en fungerande struktur kring organisation och tid ger det mer närvarande tid med barnen.

Ett mål med att ha ett gemensamt projekt var att främja det kollegiala lärandet och minska stressen. Pedagogerna ville ha en kultur där kollegor hjälper varandra samt delar  idéer och lärdomar. De skapade därför ett digitalt bollplank i PowerPoint, där allas förslag och idéer kan skrivas ned. Förskollärarna använder bollplanket när undervisningen planeras. I powerpointen skrivs en grovplanering för undervisningen, målorden samt annat material som bara är att använda. Genom förskolans plattform Unikum kan alla se samt använda alla planeringar.

Läs, - lek- och skogsgrupper

Alla avdelningar arbetar med dessa tre grupper och roterar i miljöer för att skapa mindre sammanhang. Beprövad erfarenhet visar att i mindre grupp finns större möjligheter att följa barnens intressen och utforska vad den lilla gruppen är intresserad av. Det är viktigt att kunna zooma in och zooma ut i undervisningen.

I lek och skogsgrupperna möts två tvärgrupper, läsgrupperna sker avdelningsvis i mindre grupp. Undervisning bygger vidare på den dialogiska högläsningen och målord ur boken. Undervisningstillfällen planeras kopplat till vad gruppen läst i böckerna, målorden samt aktuella målkriterier.

Läsgrupper - dialogisk högläsning 

Pedagogerna har under åren utvecklat sitt arbetssätt inom den dialogiska högläsningen. Dialogisk högläsning handlar om att göra högläsningen till en gemensam process, där barnen är aktiva. Där pedagoger läser boken innan, ställer öppna frågor och bjuder in barnen i läsningen, uppmuntrar barnen att reflektera, knyta an till egna erfarenheter, återberätta samt låta barnen vara med samt påverka läsningen. Boken delas in i olika delar för att ge barnen möjlighet och tid att aktivt delta, varje del läses tre gånger.

I läs-grupperna för de yngsta får barnen möta berättelsen genom att detaljstudera bilder, gå bildpromenader och dramatisera följt av ett skapande. Dialogen fortsätter i skapandet och ger möjlighet att utforska nya och varierande uttryckssätt kopplade till målord och sammanhang.

I läs-grupperna för de äldre barnen får de möta berättelsen genom att detaljstudera bilderna samt lyssna på och reflektera kring texten tillsammans. Pedagogerna använder sig av olika typer av frågor, som fakta -, metakognitiva -, värdegrunds - och analysfrågor. Öppna frågor samt tänk- om frågor utifrån ett lekresponstivt förhållningssätt.

Undervisningsexempel gruppen 1-3-åringar

I början av läsåret såg Elisabeth och Caroline ett behov av att arbeta med känslor och vände sig till böckerna ”Stackars Pettson” och “Pettson får julbesök”. De valde målord kring känslor som arg, ledsen och glad och ville med dem ge barnen förståelse för dessa ord och begrepp som för tillfället var svåra att hantera.

Känslan arg lät de sedan barnen gestalta med svarta oljekritor, och känslan glad med fingerfärg. I lekgruppen är fokus på lek och samspel med lekresponsiv undervisning som grund. De tillför material som berikar leken och lockar fler barn till lek och samspel. Så enkelt som att knyta ett rep på en pinne och ropa “Jag har fått napp!” bjuder in till en gemensam lek som stärker både själv- och gruppkänslan.

Undervisningsexempel gruppen 3-5-åringar

Pedagogerna startade med samma bok "Stackars Pettson”, med målord som hänvisade till höst, grå, på humör, inte på humör, balans och svaja. Pettson är sur för att allt är grått på hösten, han sitter och tittar ut på det gråa vädret och är på dåligt humör. Findus försöker göra Pettson glad (på humör) men Pettson blir bara mer irriterad på Findus som inte kan sitta still.

Pedagogerna valde att fördjupa sig i grundrörelsen balansera som blev målordet tillsammans med svaja. I läsgrupperna reflekterade barnen kring känslor, att vara på humör/inte på humör, trött och pigg. Hur känns det att vara i de olika känslorna? I reflektionerna hittade de lösningar på hur man kan göra om man inte är på humör. Som berätta för någon, göra något man tycker om eller ta en paus själv för att sedan göra något tillsammans.

En tydlig framgångsfaktor

En tydlig framgångsfaktor som pedagogerna kunde se var styrkan i ett gemensamt projekt, som skapade en gemensam referensram över hela förskolan där alla personal kunde mötas. Det blev även lättare att samplanera undervisningen och anpassa dess innehåll efter barngruppens intresse och behov. Gemensam lek över förskolans alla åldrar ute på gården är ytterligare en positiv effekt av projektet.

Det blir en röd tråd som bottnar i beprövade metoder och en stark känsla av samarbete, något som bidrar till arbetsglädje som sprider sig som ringar på vattnet. Genom att dramatisera och använda sig av karaktärerna har Elisabeth och Caroline fångat barnens nyfikenhet. Genom att koppla karaktärerna till läroplansmål får projektet en tydlig målbild. Avslutningsvis har samarbetet gett en känslan av mer tid både i barngrupp och till planering samt reflektion.