Mot roligare raster – skapa studiero genom rörelse i grundskolan
När rasterna blir roligare och mer inkluderande ökar både tryggheten och koncentrationen i klassrummet. Genom verktyget Generation Pep Skola har nio skolor i Nyköping hittat arbetssätt till en mer aktiv skoldag. "Jag ser att eleverna får mer ork och en starkare social gemenskap", säger fritidshemspedagogen Marléne Axelsson.
Att erbjuda daglig fysisk aktivitet är en del av skolans uppdrag, men utmaningen ligger i att nå alla barn. Genom ett systematiskt arbete med rörliga raster och en förbättrad måltidsmiljö har Östra skolan blivit en förebild i Nyköping.
I den här artikeln berättar Marléne Axelsson om hur små förändringar på skolgården ger stora effekter på elevernas hälsa och lärande. Hon ser skolan som den viktigaste arenan för att skapa jämlik hälsa och en god sjävbild.
På Östra skolan har man tagit ett helhetsgrepp där rasternas innehåll och matsalens lugn samspelar för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar.
Vad är Generation Pep Skola
Generation Pep Skola är ett gratis digitalt verktyg utvecklat i samarbete med forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Karolinska och Göteborgs universitet. Det hjälper skolor att analysera nuläget och skapa handlingsplaner för fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor.
– I verktyget fick jag hjälp att utvärdera nuläget för att skapa handlingsplaner på Östra skolan. Det gav mig konkreta tips på aktiviteter för att stärka det hälsofrämjande arbetet, berättar Marléne.

Inkludering och rörelseglädje
Marlénes arbete på skolgården handlar om mer än bara rörelse – det handlar om att skapa en arena där varje elev känner sig välkommen. Genom att erbjuda varierade aktiviteter varje rast, där material finns lättillgängligt i skolans rastbod, sänks trösklarna för deltagande.
– Utmaningen ligger i att anpassa aktiviteterna så att alla kan delta utifrån sin egen förmåga. Jag ser till att det går att gå in och ur en lek; vissa elever behöver titta på en stund för att förstå hur det går till innan de vågar vara med. Det handlar om att skapa en miljö där man kan lösa något klurigt tillsammans eller bara njuta av gemenskapen genom musik och dans, fortsätter Marléne.
Trygghet och social gemenskap
En viktig effekt av de aktiva rasterna är den stärkta sammanhållningen mellan eleverna. Fysisk aktivitet tillsammans med kompisar är något barn värderar högt, och det leder ofta till nya vänskapsband. För att säkerställa att ingen lämnas utanför arbetar Marléne tätt ihop med skolans trygghetsteam.
– Vi har duktiga pedagoger som rör sig ute på skolgården för att stötta och motivera. Trygghetsteamet finns där för att fånga upp de elever som behöver extra stöd eller som annars skulle gå ensamma. När vi skapar en miljö där vi har roligt tillsammans, ökar också tryggheten på hela skolan.
Ringar på vattnet i klassrummet
Marléne ser en tydlig koppling mellan rasternas kvalitet, matintaget och prestationen under lektionstid. När matsalen blivit lugnare och rasterna roligare, orkar eleverna mer.
– Jag märker själv att det hamnar mer mat i magarna nu. Det ger i sin tur eleverna energi att vara aktiva på rasterna, vilket ger ringar på vattnet hela vägen in i klassrummet. Resultatet blir bättre koncentration, ökad inlärningsförmåga och en påtaglig studiero. Det är en positiv spiral som börjar med en mätt mage och en rolig rast.
Samarbete med måltidsservice
Även om rasterna är i fokus, är måltiden en viktig förutsättning för att orka vara aktiv. I samarbete med Måltidsservice förvandlades matsalen till restaurang "Österangen".
– Vi skapade en finare miljö med ljudisolerade skärmar, växter och belysning. Vi införde matråd och pedagogiska måltider så att eleverna får en bättre förståelse för maten. Jag märker att det hamnar mer mat i magarna nu, och då har eleverna mer ork att röra sig på rasterna. Det blir ringar på vattnet som i slutändan underlättar inlärningen.
Andra skolor i kommunen tar efter
Marlénes framgångsrecept på Östra skolan har spritt sig i kommunen. I sin roll som utvecklingspedagog stöttar hon nu andra skolor i deras certifieringsresor.
– Jag har föreläst för alla rektorer och åkt ut till flera skolor för att ge tips. Vi var först ut 2024, men till 2026 är vi nu nio certifierade kommunala skolor. Det är fantastiskt att se hur arbetet sprider sig.
Genom att sätta rörelseglädje i system har Nyköpings skapat en modell som fungerar. För Marléne och hennes kollegor fortsätter arbetet med att förfina rasterna och stötta fler skolor att nå sina hälsomål. Mottot är tydligt: med roligare raster och mätta magar skapar vi en skola där alla barn kan lyckas.
Snabbfakta: Certifierade Pep-skolor i Nyköping (2026)
- 2024: Östra skolan
- 2025: Tystberga skola, Rosenkälla 3–6
- 2026: Bryngelstorpsskolan, Långsätter skola (inkl. anpassad), Stenkulla, Västra, Sjösa, Dammlöt.