Många SFI-elever balanserar studier med en komplex livssituation. Hälsa, familjesituation, tidigare erfarenheter och kontakter med olika myndigheter kan påverka möjligheten att fokusera på studierna. Genom studiekoordinatorerna får eleverna tillgång till både pedagogiskt och psykosocialt stöd utifrån sina individuella behov.

En viktig del är samspelet mellan Janes psykosociala och Adams specialpedagogiska perspektiv. Tillsammans med lärare och elever söker de förstå hela lärsituationen – tidigare erfarenheter, nuläge och livssituation. Fokus är inte att fastställa vad som är ”fel” hos eleven utan att förstå hinder och anpassa lärmiljön. Ett traumamedvetet förhållningssätt är viktigt: svårigheter med koncentration, minne och inlärning kan ha flera orsaker, bland annat trauma och migrationsrelaterad stress.

Arbetet handlar både om direkta insatser för enskilda elever och om förebyggande arbete på gruppnivå. En viktig del är att vara synliga och tillgängliga i verksamheten och bygga relationer med både elever och lärare. Genom ett relationellt förhållningssätt skapas tillit och möjlighet att fånga upp behov tidigt, ofta innan de hunnit utvecklas till större hinder för lärandet. Studiekoordinatorerna samverkar även med externa aktörer och genomför insatser kring exempelvis studieteknik, motivation, stress och hälsa. Målet är att skapa en studiefrämjande miljö där eleverna känner sig trygga, sedda och inkluderade.

En central struktur är AIM – Analys, Insats och Mål – där elevärenden analyseras kollegialt och olika professioners kompetenser tas tillvara för att planera och följa upp stödinsatser.

– För att elever ska lyckas behöver vi se hela människan, inte bara studieresultaten. När vi kombinerar pedagogiskt och psykosocialt stöd kan vi tidigare fånga upp hinder för lärande och skapa bättre förutsättningar för både trygghet, närvaro och progression, säger Jane Törnvall, kurator i studiekoordinator-teamet.

Det förebyggande arbetet handlar inte bara om individuella stödbehov, utan också om att uppmärksamma olika elevgruppers förutsättningar. Ett exempel är elever i pensionsålder, som kan behöva ett annat tempo och en annan inriktning än den reguljära SFI-undervisningen. Framåt handlar arbetet om att fortsätta utveckla SFI utifrån de elever vi faktiskt möter. Genom nära samarbete mellan elever, lärare och oss studiekoordinatorer vill vi skapa en verksamhet som är flexibel nog att möta olika förutsättningar – och där lärmiljön anpassas efter människan, snarare än tvärtom.